Riksantikvarieämbetet är inrymt i en anslående anläggning med stor förgård vid Storgatan 41. Ursprungligen uppfördes den för Livgardet till häst 1805-17 efter Fredrik Bloms ritningar i sträng nyantik. Det breda mittpartiet avslutas av en radikalt rak fronton med Karl XIV Johans monogram mellan tas-sarna på två lejon. Kringliggande byggnader i det stora kvarteret har rymt exercisbyggnader, stall m.m., och här finns också den gamla Oxenstiernska malmgården.

Rikantikvarieämbetet är en statlig myndighet med en historia som sträcker sig tillbaks till 1630 då den förste riksantikvarien Johannes Bureus tillsattes. Målet för verksamheten idag är ”ett bevarat och försvarat kulturarv, respekt för olika gruppers kulturarv samt allas
förståelse för, delaktighet i och ansvarstagande för den egna kulturmiljön”.

Historiska museet, som fastigheten är sammanbyggt med, avskiljdes 1998 och en del av ämbetets verksamhet flyttades till Gotland det följande decenniet. ”Nu gick en trumvirvel nere på kaserngården, och han såg hur gardisterna marscherade upp med sina kopparflaskor för att få middag; det rök ur alla skorstenar…” skriver Strindberg i Röda Rummet. Han bodde själv vid Grev Magnigatan 9, mitt emot de nedanför liggande kasernerna för Andra Livgardet, när han som ung 1872 återvände efter studierna i Uppsala.

Konstnären Carl Larsson som växt upp i samma hus har skildrat den misär som ännu rådde i dessa trakter i självbiografin Jag. Nere vid stranden låg länge 1700-talsvarvet Terra Nova, där de flesta ostindiefararna byggdes.